Kristendomen:
Michelle
Inom Kristendomen dyrkar man bara en enda gud. Gud är en, men samtidigt Fader, Son och den heliga Andens. Det kallas att han är treenig. I kristendomen anser man att Jesus Kristus är Guds son, som räddar människorna och visar hur Gud verkligen är. Dom anser att Jesus Kristus är både människa och Gud.
Den starkaste makten i tillvaron är Guds kärlek men det finns en makt som anses jobba mot Gud, det är den så kallade Djävulen. Människan lever inte fullt ut enligt Gud och når inte sitt mål och de kallas synd. Enligt många människor i kristendomen anser att det finns en arvssynd. Med de menas att människan kan göra enstaka goda handlingar men att i grunden skadats så att människan inte egentligen vill som gud vill. Människan har vänd sig mot gud och därmed från sina medmänniskor skadar skapelsen. Detta är något som alla människor har ärvt, medfött.
Frälsning är ett viktigt begrepp i kristendomen. Frälsning räddar människan från synd och döden är där med återskapar skapelsen till innan människan skadade den. Frälsningen sker genom Jesus Kristus liv, död och uppståndelse. Kristendomen anser att Jesus Kristus blev korsfäst och dog men uppstod igen på tredje dagen. Man deltar i detta genom dopet och nattvarden och genom att tro på Jesus Kristus. Frälsningen är en nåd från gud, alltså gratis.
Försoningsläran är att Jesus uppståndelse och död frälser människorna, han har död för människornas skull. Vissa anser att Jesus besegrat ondskan, synden och döden och återställt de sant mänskliga. Andra anser att han tagit på sig Guds straff för människans synd. Det finns även folk som påstår att Jesus liv och död gör så att människorna känner kärlek till Gud och därmed försvinner deras synder.
Dubbla kärleksbudet är viktigt. Det innebär att man ska älska Gud, andra människor och även sina fiender.
Gudstjänst
Kristna är organiserade i trossamfund eller kyrkor. Kyrkan är också en byggnad där man firar gudstjänst den viktigaste dagen att göra det på är söndagen då man anser att Jesus uppstått. Då ber man och någon kanske predikar talar ur bibeln, bibeln är en helig skrift i kristendomen. Gudstjänst innehåller också heliga handlingar som kallas sakrament.
Bibeln
I bibeln samlar texter som utgör den heliga skriften både för judendomen och kristendomen. Bibeln betyder böcker på latin, bibeln består av olika böcker. Den judiska bibeln kallas Tanakh och vissa böcker finns i både den judiska och den kristna bibeln. Den kristna bibeln är indelad i två delar nya och gamla testamentet. De gamla testamentet är likadant som den judiska fast i en annan ordning. Gamla testamentet handlar mest om judisk folk, de nya handlar mest om Jesus och om de kristna.
De olika böckerna är oftast inte skriven vi samma tidpunkt och inte ihop satt av samma person. Man kan ha skrivit ner ett kort uttalande och sen skrivit till saker som sedan blivit en berättelse. Vissa bygger på muntliga berättelser under lång tid. Det är därför det finns texter som säger i mot varann eller som inte hänger ihop.
Det har tagit flera hundra år att göra bibeln. De böcker som finns är kristendomens kanon, kanon betyder att de är de viktigaste och de ska vara grunden för vad man tror på.
De tio bud orden är som små regler i bibeln och de visar hur man ska dyrka gud. Enligt bibeln var de skrivna på två stentavlor som Gud gav till Moses på berget Sinai. Dessa bud är viktiga för både judendomen och kristendomen. De första tre budorden handlar om människornas relation till gud och resten om människors förhållande till varandra.
De tio bud orden:
1. Du skall inte ha några andra gudar vid sidan av mig.
2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn.
3. Tänk på vilodagen, så att du helgar den.
4. Hedra din fader och din moder för att det må gå dig väl och du må länge leva i ditt land.
5. Du skall inte dräpa.
6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.
7. Du skall inte stjäla.
8. Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.
9. Du skall inte ha begärelse till din nästas hus.
10. Du skall inte ha begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller tjänarinna, ej heller till något som tillhör din nästa.
.
Hinduism:
Enligt hinduismen utgår allt från Gud. Den högsta gudomen är opersonlig och evig. Det kan vara en gud som är en person men oftast är guden Vishnu, guden Shiva eller Gudinnan. Brahma är guden som är under gudomen. Brahma är den gud som skapar världen. Brahma finns under en viss tidsperiod och när den är slut återgår världen till sitt ursprung hos gud. Sedan kommer det en ny Brahma och skapelse. Brahma är också brahman, världssjälen eller världsaltet, en helig kraft som finns överallt.
Mitt i världen finns ett berg som heter Meru. Kring berget finns världsdelarna och haven. Ovanför och under jordskivan fins himlar och underjordar där gudar, andar och demoner, människor och djur lever. Gudar och demoner strider om makten. När ordningen i världen är hotat griper den högsta gudomen in och dyker upp som en avatar, människa eller djur.
Vishnu och Shiva är mycket viktiga gudar. Vishnu upprätthåller den och Shiva låter världen gå under. Shiva är i konflikt med de två andra gudarna. Vishnu anses ha kommit till jorden som människa som hjälten Rama och hedern Krishna.
Hur ber man? Hemma/tempel? Hur ser det ut hemma? Mat? Klädsel? Högtider?
Kvinnans ställning?
tro och lära
Dharma är den moraliska lagen, det är en regler för hur man ska leva som man ska följa. Allt och alla ska följa dharma och ordningen kan inte förändras. Världen går i ett kretslopp där varelser återföds. Det kallas samsara och styrs av karma, de gärningar man gjort. De handlingar som bryter mot dharma blir till dålig karma. Följer man dharma blir de bra karma. När man dör samlar karman samma och då återföds man till det man förtjänar eller så uppnår man sitt mål, att komma till moksha. Ge exempel på bra/dåliga!!!
Många texter är skiva på sanskrit ett gammalt indiskt språk. I Ramayana och Mahabharata berättar det om gudar demoner och hjältar. Purana är olika texter som hadlar om skapelsen, olika tidsåldrar, gudar och kungar. Det finns en de andra viktigt texter inom hinduismen t ex upanishaderna.
enligt hinduismen är människorna delade i fyra olika grupper som kallas varna. De fyra grupper är i indelade i kaster som kallas jati. enligt dharma har de grupperna olika regler och det är viktigt att upprätthålla gränser och rangordnignen mellan grupperna.
Människor dyrkar gudar hemma och i tempel. Gudstjänst kallas för puja och i templen finns de präster som kallas brahmaner. Gud anses bo i tempel. Männskorna bär frma mat, blommor, mer som offergåvor. Då får människorna guds välsignelse i from av en gåva som kallas prasada. Man dansar och sjunger även under gudstjänsten.
Tidigt på morgonen samlas familjen för morgonbön. Detta gör man framför ett altare hemma. På altaret finns det ofta statyer som symbolerna gudar, frukt och ris. Gudstjänsten består bland annat att familjen kupar sina händerna över en eldslåga, de ber om att bli lika rena som elden och olika böner. Man äter upp frukten och riset det är en gåva från gudarna. Puja utförs i de flesta hinduiska hem varje morgon.
Inom hinduismen är kvinnan respekterad och det finns många högt uppsatta gudinnor. Kvinnan får gifta sig med en man i ett högre kast, det får dock inte männen. Kvinnan har en stor roll vid tillbedjande och förbereder ritualer både hemma och i tempel. Hemma har man som ett litet altare med rökelser och en gudinna/gudinnor.
Hinduismens högtider handlar ofta om alla dessa gudar och sagohjältar. Rathayatra är en fest i i Puri i Indien ditt många kommer under juni eller juli. Under den tiden firas Krishna som ”världens herre”. Under Februari/ Mars firas Maha-Shivaratri, den stora Shivanatten Då fastar man och håller sig vaken. Holi är en glad och rolig fest som firas i mars eller april till minne av Krishna bus och lek. Dashahra är en stor höst fest i september eller oktober. Denna firas till ära för både hjälten Rama och gudinnan Durga. Dipavali eller Diwali är en ljusfest i oktober eller november. Då tänder man ljus i alla hus och på gatorna.
Hinduer inte alla men många vill inte släcka liv därför äter de flesta inte kött. De anser att allt liv är heligt.
Jämförelser.
Inom kristendomen finns det bara en gud, han är treening fader son och ande. Inom hinduismen finns det flera olika som betyder olika saker. Det är ganska lika med de moraliska reglerna. Man ska vara snäll mot sina medmänniskor, moraliska regler. Men de gör de för olika saker. Kristna blir förlåtna och de ska dom bli av gud så att de ska gå ”bra” för dom t ex om någon i familjen är sjuk så ska gud göra så att han/hon inte dör. Även för att inte komma till helvetet. Hinduer vill uppnå moksha, därför måste dom göra bra saker och vara god. När man dör blir man återfödd till de man är värd t ex ett djur, om inte kommer man till moksha som det är hinduers mål. Hinduer ber hemma eller i tempel, med ett altare vilken de kristna också använder i kyrkor. Ett altare hemma hos en hindu kan t ex vara ett bord med rökelser bilder på de olika gudar. Kristna ber också hemma. Men de båda religioner har religiösa ledare i kyrkor och tempel som för den religiösa akten. I Sverige påverkar Kristendomen inte samhället så mycket idag då det inte är så många svenskar som är djupt troende kristna. Vissa lagar vi har i Sverige är baserade på kristna värderingar. Om man är hindu i Indien men inte troende så får man inte bli högt uppsatt i landet. Man blir nervärderad och får sämre jobb. Kvinnor är också nervärderade som hindu. Då man inte alltid vill ha kvinnor för att de kostar pengar när de ska bli bortgifta då dom måste betala hennes man. I vissa fall adopterar man bort bar om det är en flicka om t ex har många barn. Men man kan bli uppsatt i landet, tidigare har de haft en kvinnlig premiärminister som hette Indira Ghandi. Inom kristendomen är det ganska så jämställt.
Hinduer kan välja vilken gud de vill be till. För det finns flera olika kvinniliga och manliga. Kristendomen har bara en gud och kan därför bara be till en Gud. Hinduer respekterar liv och därför är de flesta vegitarianer, man anser att kor är heliga. Kristna äter kött.
Hinduismens högtider handlar ofta om gudarna eller sagohjältarna. Det gör det även inom kristendomen. Men det handlar bara om en gud och firar bara en gud. Kristna firar Julafton, Påsk då jesus sägs ha dött och uppstått. Hinduer fastar och håller sig vaken vilket de kristna inte gör.
Enligt kristendomen skapade Gud världen och det finns bara en. Men inom hinduismen är de Brahma under gudomen och det är Brahma som skapar världen i en viss tidsperiod och sedan återgår den till gud, sedan kommer det en ny Brahma och skapelse.
________________________________________________________________________
Källor: Hinduismen/ kristendomen
Gert Alfh
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar